Jag rycker och rycker och rycker, men låset ger sig inte

rycker och rycker.... snart...

...hur ska jag uttrycka mig när jag inte har några ord....

jag rycker och rycker... men dom börjar komma ifatt....

jag hinner med två till, två starka drag, den öppnar sig inte

och nu är dom här,och jag rycker inte i någon dörr längre

utan i min kropp....

rycker, och rycker, och rycker....

Vad i??

Ingenting är sant längre... inget är som det ska...

jag känner mig smutsig och förrådd.... det andra är värre än det första....

jag sitter i min säng hos morsan... Jalla ligger och sover våningen under.. han kom iaf tillbaka...

jag känner mig äcklig.... men jag orkar och vill samtidigt som jag inte orkar och vill, duscha i timmar..... min panna har en känsel som inte försvinner, högra sidan av pannan...

Jag förstår ingenting....

"Det är bara Mona, hon bryr sig egentligen inte"

jag är en nicke docka.... men denna gången sparka jag och skrek... vem ska jag öppna mig för?? Föräldrar vill polisanmäla.... jag orkar inte, jag tror inte det händer nåt och en gemensam vänskapskrets.... orkar inte....

"det är bara Mona...."

Så sant så sant...

jag vill ha mina missar med mig...

svenska staten kan ta och suga sig själv på den punkten.... för jag får inte ha några djur i min lägenhet...

för jag kan inte ta hand om mig själv, därför ingen annan...

Men jag vill inte vara ensam... jag mår dåligt över att vara ensam... kom igen, UNDANTAG!!

Vad är sant egentligen??

"where doyou live?" "Mostly in myhead" /FOXFIRE
inget kan stämma mer just nu...

Fan,Fan,Fan....

jag borde vara överlycklig.... jag har övertalat morsan att köpa en digital-kamra till mig.... men jag vet ej var min mobil är..... lägenheten är inte lika över.jävlig som den var förut... så jag kan inte fatta vart den är.... den e tom rätt stor....

jag ska för övrigt få kamran i födelsedagspresent... jag fyller år i december HAHA... äntligen får jag leka..... jag skulle vilja ha en systemkamra....men lycka till.... jag har iofs en, men den kommer från 60-talet, vilket är as coolt och jag kan använda den... men det finns fan ingenstans(!) man kan hitta ett mörkrum!!! Vet inte ens om jag kommer ihåg hur man gör...? vi har dödat den vanliga kamran... Vi har varkligen det!!! När jag gick på gymnasiet, innan jag var tvungen att sluta pga psyk tjafs, brukade jag och min då bästa kompis gå till clas olsson och köpa engångs-kamror och lämna in dom på ONOFF, sammanlagt blev det kanske 75 spänn för 25 bilder.... ingen gör så längre.... ett tag gick jag ingenstans utan min kamra, en gång i veckan kom en grön plast förpackning med bilder på konstiga prylar och mina vänner.... tapetserade en vägg med bilder som betydde nåt för mig.... den snyggaste var jag, rakat huvud och en fackla... blåsandes eld... Eva,min mamma, vill fortfarande göra en planch.... men vi är mycket snack och lite verkstad... tyvärr... men jag borde kunna göra en A-4a själv.... hum.... jag och min jävla kopiator.... jag klipper och klistrar hela tiden.... jag gör mina kollage så gott som hela tiden.... klistrar in bilder i mitt block... min dagbok.... bara bilder på mig och Ida typ.... för hon är den ända jag känner som knäpper bilder hela tiden.... men jag ska överglänsa henne! HAHA!!!!

fan kan nån ringa min telefon så jag hör den??? I need my phone! Jag målade klart min karikatyr på mig och ida igår också....hon såg den jag gjort på mig och Ange och ville ha en också... dom är väldigt liknande.... men inte identiska, om ni fattar???

jag kollar på amerikas next top modell.... men borde gå och ge godis gubben 100 kr, och köpa ett nytt limmstift... ett tog slut på typ en månad.... förklarar det kvantiteten av mina kollage???

jag går nu... och hoppas jag inte missar att nån försöker ringa... för annnars hittar jag fan ALDRIG min telefon.

massa Kössar på er....

Kanyler, kanyler och kokande vatten....

det råkade bli två bilder som är likadana, men jag får inte bort nån av dem...

...en tång att räta ut smycket med, och ett helllo kitty plåster på bröst vårtan för att det saknas en plopp.... nu är jag symetrisk..om 2 kanske en daag får jag i en likadan ring... hoppas jag..

lyssnar på anthony and the johnsons, och måste påpeka att hans musik är så jävla stark.... jag kommer att tänka på markus.... D har en teori om hur han dog... innan har jag bara hört det var alkohol..... Men jag vill inte behöva veta hur det hände, däremot känner jag att jag måste få veta...

jag ska skriva om nåt annat, för jag har i nte riktigt fattat än...

min nya persing blev, med öronen, mitt 17 hål.... har 4 i ansiktet... vill ha en earl ochså, vvilket jag hade i två dar innann det svällde upp och jag var tvungen att ta bort den... kände inte för att bli ansiktsförlamad eller blind.... konstigt nog.... nä.

och nu vill jag bara få tattuerat min överarm... fan vad beroende framkallande det är!

min mun är så torr och jag kan inte sluta röka.... trotts stessen är jag rätt ångestladdad...kommer kanske stoppa i mig lite theralen sen.... kanskejag får sova på det då.... annars börjar hemsökta hus nu, jag följde det maniskt ett tag... men man kommer änna fram till att dom bara går ocg skrämmer upp sig själva..... fortfarande intressant dock...jag vill somna och vakna i tid till att kunna gå och handla lite...

Annars? annars var isa sugear heart här idag..... jag älskar verkligen henne..... vem mer dricker en cola och äter tre doughnuts till frukost...? jävliggt skön brud.... gillar några väldigt få som jag verkligen känner så för..... 4 kanske?? nåt i den stilen... tyvärr försvinnes dom mästa, inte helt, men nästan..... men mina känslor försvinner aldrig för dom.... Ange, Andrea, Lisa.... ni har grävt er in i mitt hjärta....

ang. att gräva behöver jag verkligen köpa nya tjocka kanyler... om någon läser detta och vet var man kan köpa percing kanyler, please hallow! att koka en nål går ju ann, men dom tappar spetsen.... och jag tänktekanske börja göra på andra för en 50 lapp istället för gratis... då förtjänar dom en 100%: ren nål.... ska fan köpa tatuerings maskin oxå! ha..... sorry, i just like hurting peopel.... nä, men det e typ det snyggaste som finns, kroppskonst.... or so I say...

I am bird girl.... fast han skrriver girl på ett annat sätt.... men det här är en låt jsg lungt kan dö till.... för mycket information???

fan, I want to do some body art....(för det räcker ju inte att köra en kanyl genom bröstvårtan...).. jag vill bara höra ljudet från en tattuerings maskin nu, det hadr nog räckt.... en liten stund... men bara en liten...

frågan är om jag bara vill plåga mig eller om jag verkligen vill ha dom/ det.... om ni förstår??

jag vet inte hur mycket mer jag pallar...

... varje natt faller jag ihop.... gårdagens förklaring till personalen var att jag kände mig som en helium pallong med en tyngt i fötterna som förhindrar att jag svävar upp och försvinner.... Hon tyckte det lät så tragiskt, själv undrar jag vad det är som är den där tyngden som håller mig kvar... piller? samtal? soliga dagar? Jag tror på läkare och deras piller, man får inte leva ut... man kan bli en fara för sig själv och andra.... det första stämmer in på mig... och kanske hade det andra också gjort det om det inte var för dessa tabletter tabletter tabletter... Jag lämnar ut mig en hel del... och hoppas ingen vänder det mot mig... jag har sagt det förut och jag kan inte understryka hur mycket jag INTE är stolt över att ligga inne...

jag hade iaf läkarsamtal nu... och jag åker hem imorgon.... han undra om jag ville stanna under helgen.... nä, det vill jag faktiskt inte... för jag ska gå på kalas, och klä ut mig till världesn tråkigaste... vampyr... men dom som känner mig vet nog att et är det ända som gäller för mig.... plus att jag har kläder jag ej kunnat använda än.... så jag ser fram emot det här.... som fan!

men jag måste till stan och köpa klädfärg..... Isee a red door and I want too paink it black... fast det e rosa och ska bli röd och defenitivt ingen dörr.... ja ja...

Jag kan inte sluta tänka på att markus är död.... men jag kan inte förtå det heller... kanske han bara tappade tyngden i skon.. i benen... så han svävade upp upp.... Jag hoppas han har det bra och att han missn oss lika länge som vi minns honom...

jag vet inte hur mycket mer jag pallar av detta livet..

men jag vet att jag ska stapla mig fram... om så redan halvdöd....

en vecka på psyk nu tror jag...

markus, vad fan... vi skulle ju erövra varlden!

r.i.p.

du lämnar ett hål i mångas hjärtan

...

och du kommer alltid finnas i mitt

KLIA... Snälla....!

kort och meningslöst....

Nyvaken.... men ångesten är redan här.... jag undrar om jag blirr utskriven imorgon... jag dras åt två håll ang. det... men om jag åker hem ska jag faan ut och köpa in massa babydoll acsessoarer... så såg jag en "korsett(typ underkläder)"i en tidning jag måste ha...... ej som underkläder dock... hihi!
nä, nu klarar jag inte ens skriva längre, vill säga.... snart katastrof..
tills nästa gång....
Adjö

"jag måste få säga att begrav mig med öppen mun så jag får fortätta skrika till sista sekunden"

gick upp idag igen... fast jag hade planer på att låta bli.... bara ligga i min kokong av täcke... men jag ville röka när dom ändå väckt mig... käka lite fil och 3 koppar kaffe.... Jag har lagt märke till att jag frivilligt tar plastmugggarna, för jag litar inte på mig själv med kross bara saker..
nu ser min vänster hand värre ut än höger... v(knogarna, dom var lila igår) ingen värkar märka att man slår hårt som fan i väggen... däremot stängde jag två dörrar om mig och bara skrek, och det hörde dom... toaletterna här brukar vara rätt ljud dämpande, tor jag iaf... annnars kanske ingen har brytt sig innan.... jag förstår inte varför jag mår så här nu... det var ju så bra ett tag.. Så jävla bra..... (kanske inte så jävla bra... men väldigt mycker bättre iaf...).
jag börjar bli frustrerad... jag känner hur ångesten smyger sig på... men jag ska slå ner den med musik och cigaretter.... risken finns att det kanske även blir en stess... eller risk och risk... men jag försöker spara dom tills dom Verkligen behövs... kanske en dum tanke.... men det är iaf presic så jag känner... jag vill ha någon bra här.... en stund iaf... inte hur länge som helst, det skulle jag inte palla, inte vem som helst heller... det finns ett fåtal personer... några av dom vet nog inte ens om att jag skulle bli glad om dom kom... vilket påminner mig om att jag måste köpa textil färg... den här månaden ska jag fan bara köpa små söta saker och pyssel.... och wild cherry duch...blaha? sen kommer jag cirkulera på olika barnavdelningar och köpa en jävla massa plast smycken, eller detaljer eller what not....
Fan... det innebär att jag måsre till stan den här månaden.... och massa jävla räkningar!!! jag orkar inte, mamma... får jag flytta in hos dig röka på mitt rum dricka mig full i ditt hus och äta upp din mat utan att behöva betala nåt... du kan få tvätta mina kläder och städa mitt rum också.... låter det lika bra för dig som för mig??
jag vet inte riktigt vad jag ska göra av mig just nu...
och orden har tatt slut för denna gång..
kanske återkommer om 10 min eller nåt.

Villa Volvo Valium (psyket busskort stess)

Paniken kom så plötsligt.... Den byggdes upp på bara några minuter.... men jag hann få tag på pers, som går med på att ge mig mina lungnande INNAN jag får ett utbrott..... så nu har jag svalt mina benzo och väntar på effekt..... tar väll en halvtimma innan dom funkar fullt ut.. om jag inte har missförstått den underbara världen av medesiner... vilket jag inte tror jag har, så nu sitter jag framför skärmen och slår på tangenterna istället för på mig själv... nåt posetivt får man väll se det som.. jag skulle vilja sätta på mig andra kläder... men jag kommer inte stanna såpass länge att det är någon mening med klädbyten... trosor fick jag med mig och igår tvättade jag det jag har på mig eftersom det var helt jävla blodigt... mina byxor såg verkligen väldigt intressanta ut.... som om jag stått brevid någon som blivit skjuten av nåt hög kalibrigt vapen...
vackert!
det är snart lunch.... det kanske var ett genidrag att ta stessen ca en halvtimma innan lunch..... jag kanske slipper panikångesten över att jag äter, något som jag vanligtvis bara får här... eller a, när jag ligger inne var fan som helst.. jag hatar att människor är medvetna om vad jag äter... och då äter jag ändå på rummet.... tar pytte lite mat, och klarar inte av att äta upp den, jag vet däremot att om det kommer nån god mat så kommer jag frossa....... jag bara hoppas stessen slår in så jag slipper sitta och gny i ett hörn, ticksa och hyperventilera... hemma och bland vänner har jag inget emot att äta... visst jag får konstiga tankar ang. mat... Men jag får ej panikångest... sen kan det gå ett dygn utan att jag ätit nåt... eller två korvar med senap på... enbart....
jag beklagar mig inte, jag konstaterar... stor skillnad! jag tänkte ringa daniel efter jag käkat... fan nu börjar ångesten stiga, antagligen för jag hör pill med bestick och tallrikar, vill säga att maten kommer snart.... varför blir jag rädd av ljudet av bestick??
och hur kan ångesten öka efter en stess tia?? dom är i regel lungnande..... och hörlurarna är på... musiken går ej ut på att skära sönder sig själv, eller någon annan heller för den delen, tyvärr på alt. nr. 2 jag älskar såna låtar... men alla vet ju att jag är lite sjuk i huvudet också...
Okej... nu ska jag käka... önska mig lycka till....
snälla kroppen, lugna dig!!

till morgon kaffet...

Jag kom fan upp.... klockan 08.00 typ, jag trodde det var en teoretisk omöjlighet.... jag har däremot Ingen aning om jag kommer kunna sova inatt... men det är ett senare problem...
Daniel kanske kommer idag... och kanske Ida... hoppas inte samtidigt.. tror jag.. det känns som mycket intryck, jag tar ju fan inte ens av hörlurarna förren nån verkligen visar att dom behöver, vill ha, ens uppmärksamhet.... i dessa fall är det personalen som verkar vilja nåt... kanske för att jag sitter och sliter mig i håret medans jag gungar fram och tillbaka.... kanske, eller typ här är dina piller... Jag har fått heta både anna och Kristina.... nåt mer också, men jag minns inte vad, hur svårt kan det vara??? Måste man komma från balt-staterna för att kunna läsa namnet Alina? Lina med ett a innan... måste vara hemskt jobbigt... ursäkta min bitterhet, men min kopp med morgon kaffe tog just slut och jag tänker inte lämna datan med risk att bli av med den...
Måste skriva.... skriv terapi 4-life! Jag tror jag har ansett det sen mellanstadiet... Men det är rätt fantastiskt att massa krumelurer blir ord... ok nu lät jag som en ailien som försöker komma på med vad vi eg. sysslar med, kanske det jag är... vad tror ni??? kan ni inte kommentera och komma fram till om jag är en alien eller inte?? Jag känner mig lite som en...
Igår prata jag iaf i telefon med Lisa den vackra... jättelänge, och återigen kände jag mig som 16 när vi läste ur våra anteckningsböcker för varandra... vi gjorde alltid (!!) det förut.. jag tror inte jag skrev en sak på typ två år som hon inte läste... seriöst! Jag har aldrig haft en vänskap med någon som jag hade med henne.... och jag vill ha tillbaka den! men även om jag går bakåt i tiden så behöver det inte innebära att hon gör det... enligt mig, tyvärr.... men samtidigt jävligt bra, min tids resa var ju knappast bra... men jag saknar våra gt stunder med vampyr filmer liggandes på golvet, och hon är nog den enda som kan tippsa mig om en bok som jag faktiskt skulle gå och köpa... Hon läste lite ur Hey Dolly för mig igår... jag kommer fan kuta till akademibokhandeln när jag skrivs ut... vilket lär bli rätt snart, för jag får ju inte vara inlaggd.... det är ju dåligt för mig.... har PBV bestämmt... men några dagar kan räcka, faktiskt... (jag talar av erfarenhet,) jag förstår bara inte teorin... a, hon mår skit.... släng ut henne så pratar vi me´na i aug... Okej... man tackar!
jag hoppas verkligen jag får träffa J. F. min ordinarie läkare, hon jobbar tydligen på sjukhuset nu, men på en annan avd... så dom vet inte om hon hinner... men eftersom hon känner mig skulle det kännas, iaf relativt intelligent, eller har jag fel?? man kan å andra sidan aldrig lita på att sjukvården ska vara intelligent... tyvärr.
HAHA! jag lyckades hämta mer kaffe... jag tror iofs inre det är så många internet generationen människor som är vakna.... däremot så borde dom ha en anställning, eller haft... och där är datan vrätt nödvändig... jag kan inte uttala mig om nån av dom, för jag har inte pratat med dom.
B är här.. henne känner jag sen tidigare... men vi säger inte mycket till varandra... och jag tror hon vill ha det så.... med undantag typ..
sen har jag pratat som hastigast med några som prata med B... intressanta, hur tar man livet av sig när man är inlåst samtal... jag vet... ett fort, sätt.... som finns inne på rummen, but I´m not telling! Jag tror fan inte ens att svensk självmords guide har det upplagt.... borde kanske upplysa dom..... eller så håller jag mig till, I´m not telling... Vad folk inte förstår är attt när man verkligen vill dö har man jävligt bra fantasi, jag har kommit över det stadiet... iaf stadiet där jag skulle genomföra det tror jag, mest för att jag inte vill misslyckas igen.... eller.... så har jag bara accepterat situationen.. Jag vet inte vilken av alternativen som är värst..
men nu är det upp till kamp (!) mot rakblad och rosa knogar m.m.
jag ska bli normal-störd för att citera mr torrette... nog att hans t. var100 ggr värre än min någonsin varit... men jag kände igen mig så mycket i honom att det var läskigt...
det är rätt sällan man träffar någon annan som har torette så, iaf för mig, blir det en instant konnektion.... eftersom han håller föredrag över hela jorden så har jag ingen aning om hur han ser på saken..... men jag känner så... ett hemligt band som ingen som inte har det kan förstå...
Mina ord tar slut nu...
så jag går och röker mina ful-cigg... men jag gilllar fan smuggel!
tills en annan gång..
farväl

Jaha, då var man här igen... ni som hatar självstympare bör ej läsa..!

Jag har gått bakåt i tiden... sitter på östrapsyk... dock en annan avd. än den vanliga.... vilket visar sig vara väldigt mycket bättre...
jag kan inte styra mina tvång längre... elller, till en viss gräns, men jag är medveten om att det i mitt badrum står ett latte glas som åtminstonde är halvfullt av mitt blod.... jag vet att ni tycker jag är äcklig och sjuk i huvudet nu.... men jag skulle dricka upp det... jag ville bara dricka ett stort glas blod... för att få det gjort, tanken har följt mig så länge så det till sist blev omöjligt att låta bli! nån där ute förstår mig... det vet jag
men när det var tillräckligt med blod hade det börjat levra sig... Jag dricker defenetivt inte levrat blod!!
Många kanske inte förstår hur det kan vara ett hinder... men det smakar slemm... jag vill ha varmt och järnsmakande....
JAg kommer nog aldrig lyckas med den jävla tvångstanken... jag skar som fan för det skulle gå fort och inte levras... men man kommer ju fan inte igenom dom gammla ärren för att göra nya!!! hitta tillslut ett ställe...
sen satt jag där och funderade på vem det var jag lovat ringa... Nadja... hon frågade mig 3 ggr hur det var med mig innan jag var ärlig.... då åkte hon hem till mig och tog mig till kirurgen.... nytt person bästa, 15 stygn.... sen sahlgrenska psyk... mycket intressant, aldrig hört en kvinna skrika på det sättet... eller jo, på psykos avd. och jag tror nog hon hamna där, antagligen i en bältsäng med 50 sprutor i arslet.... jag tycker uppriktigt synd om henne.... även om hon fick min ångest att tredubblas... träffade världens mest förstående läkare..... och när jag kom till avd så var personalen vfaktiskt trevlig... för er som ej vet så är detta grovt ovanligt.. men under läkarsamtalet så berättar dom att min öppenmottagning inte vill att "vi borderlinare" ska vara inlaggda en längre period, aka inte alls... men dom har fan sommar stängt!!
jag ville inte bli inlåst... jag tycker inte om det.... men för en gångs skull är jag mottaglig för hjälp.. kan jag inte få den då? Jag lämnade ifrån mig min rakhyvel tom.... förvisso så har jag slått i väggen så mucket att man knappt ser knogarna.... men det är inget farligt och perminent, säkert inte omtyckt heller..... men jag har fått så mycket panik ångest dom senaste dagarna och har bara si och så mycket lungnande.... adrenalinet måste släppas ut på nåt sätt!! det är när den inte gör det som jag blir uppriktigt handikappad....
Buhuu stackars mig, jag är så emo (även fast jag inte vet hur den musiken låter)...
nu ska jag kedje röka och kolla trånande på mina stillnoct...

Ps, MP3n är fan varje flickas bästa vän... jag kan zooma bort från allt och alla här,nästan... vilket behövs, för om jag ej har ljud i öronen så blir jag galen på riktigt... Jag är fullt allvarlig...
Adjö

kära dagbok...

jag sitter fan rakt emot honom... han ser på film och jag skriver... han ser på class of 99, som jag mot all förmodan råkar äga... lärare som dödar sina elever, kvinnans bröst blir till kulsprutor osv.... mycket 80, mycket intressant.. men bra?? Det är det vi försöker komma fram till.. så dålid att den blir bra, eller så dålig att den går från bra och tillbaka till dålig, vem mer har sett den filmen?.. citat från class of 99 "Do you really trust him? Yeah, like a vampire giving me a blowjob". det är iaf en riktigt bra replik...

jag sitter och försöker lägga in massa filmer i ett USBminne för att lägga dom på windows delen av min data.. jag har nämligen två i en men använder bara linux, så den delen börjar bli lite... full...


Allt detta känns som onödigt skrivande, men jag orkar inte sitta och försöka hitta ord på alla mina känslor, men jag kan inte tänka riktigt klart.. men kan inte sluta skriva heller... har hamnat i nåt hypo maniskt tillstånd... så jag måste göra nåt.. har klippt och klistrat som en dåre... skrivir och skrivit... men mest bara till mig själv. Har skrivit lite till ange också.... men mina ord tog slut.. fick iaf sagt vad jag ville ha sagt, så det är nog ingen katastrof... om du läser detta gumman så ska du veta att jag älskar dig... nä det känns som det här verkligen blir hej dagboken... men tydligen kan jag inget annat idag....

sitter med Jalla och mamma, vi håller egentligen på att kolla på sweeny todd, men jag är lite lagom hypomanisk så jag sätter mig här istället...
vill att mina fingrar ska hamra på tangenterna och skriva mästerverk... nu blir det bara dagbok... men jag låter iaf texten flyta, hemskt intressant eller hur(?), men iaf skönt för mig... jag borde ta tag i min bok igen... nånting man ofta säger men inte alltid gör... i mitt fall har jag tappat historian, jag lyckas inte skriva skönlitterärt, bara det som finns i mitt huvud... och en del poesi... men det finns ju i huvudet..

jag börjar sakna männskligheten... mina vänner... men Jalla pojken är här, och även om många inte förstår mig, så gillar jag den pojken... Diagnoserna 4-ever! lite väl internskämt kanske...hum.
jag har lite jobbigt med mina jävla humörsvängningar nu för tiden.... och igår fick jag fan en psykos, det roliga är att Ida doll har berättat om sina psykoser.... och det var som min version av hennes, det kändes som om jag snodde nåns psykos, och gjorde den till min egna... jävligt konstigt, och jag känner mig som värsta härmisen... men det är inte riktigt samma, jag kollade nämligen ner på min hand och såg hur den släppte taget från min arm... sedan kom en till hand och satte sig medans den andra låg kvar, då tappade jag först den andra handen och sen min vänstra fot... och, nej.... jag var INTE hög!
men det kändes helt sjukt.... och jag visste att om jag skulle skrika på mamma sså skulle huvudet ramla av, och då hade jag dött... det var en jävla upplevelse, inte haft så här stora grejer på flera flera år!! visst sett dörrknoppar flytta på mig och sånt.... Men att tappa kroppsdelar... läskigt kan jag säga...
nu kollar dom på HULIGAN för Mats (Jalla) tyckte den förra var för trög... Är det bara jag som blir lite varm inombords när jag ser blod?? Inte näs- eller mensblod... men rakt från en åder... mörkt mörkt som när man för såret till munnen och känner värmen och metallsmaken, ju djupare skada desto mindre järnsmak, konstigt nog... Nu kom den riktiga jag fram... jag har tydligen OCD (tvångstankar) angående blod.... och jag är berädd att hålla med., faktiskt...
jag kunde avgöra blodgrupp på smak förut... numera känner jag bara till 0-blod, det tar jag inte fel på... kan va för att det är min egen blodgrupp, men den är så lätt att känna igen!! kanske ska påpekas att jag ej skurit mig på ett jävla tag. Men tvången finns kvar... Jag försöker stå emot till det sista, och konstigt nog har jag lättare att stå emot ju längre tiden går... Men den största anledningen till att jag sluta var för att jag blev vräkt från det förra stödboenedet sist jag skar, och vill ej att det ska hända igen..
jag vill ej behöva packa ihop mitt liv i lådor igen för att dom trodde jag ville dö, trotts att jag lämnat den iden bakom mig... iaf för närvarande, men jag har ingen plan på att sluta vilja leva... visst det är rätt jobbigt för det mesta, men man känner iaf att man lever... (vanligtvis just det man försöker fly från..
men nu ska jag lyssna på musik och hänga med Jalla...

Adjö mina fagra!

fuck me gently whit a chainsaw!!
or wait.... are you already doing it??

för alla som ej är medvetna om vem kvinnan på bilden är... Fy skäms!

GE MIG EN JÄVLA LOBOTOMI!! ...jag vill inte behöva tänka mer...

Jag är trött på att må skit, trött på att mina tankar jagar mig överallt, trött på att inte kunna koppla av för att mitt huvud snurrar runt runt. Trött på att inte kunna ha en stunds tystnad för att jag tror jag blir galen då.
Trött på att inte veta vem fan jag är! att inte veta vad mitt problem är, jag är tydligen sjuk, en jävla personlighets störning. Jag är trött på att inte vata vad det betyder, trött på ingen verkar kunna förklara det, och när dom försöker blir jag trött på att dom har fel, för jag är fan inte sån.



// bilden är inte min, utan hittad...
konstnärens namn står i hörnet..

en perfekt dag att dö på

den här dagen har varit konstig.. Jag träffade my för första gången på säkert ett år, jag pierca hennes läpp.. hon hade inte ens hål i öronen, sen kom hon till mig... jag har en tendens till att få folk att göra konstiga saker... eller låta mig göra dom på dom... Varit med Ida doll i över en vecka snart.... och Äntligen kom Ange söt och sa hej till mig... hon fick bilden med dikten jaag gjort åt henne.... gjorde den för ett tag sen nu men hon kom först nu.. hon har precis blivit utskriven... jag tyckte det borde varit så enkelt att ha besökt henne, bara några minuter bort.. men jag tror jag var den enda som ej kom dit.... känns skit fel... jag ville komma men varje gång vi sa vi skulle ses så ställdess det in... jag hatar sånt...
jag känner mig som världens största svikare...
egentligen borde det här vara en skit bra dag, träffat massa folk.. nu e Ida Daniel och Ange här.... och jag vill bara knarka eller skära eller bränna mig, eller typ, bita av daniels tumme... fråga mig inte varför, för jag vet inte... Idag känns som en dag man borde ta livet av sig... men det lär väll inte bli av heller... jag är förbi den tiden... även om jag ibland inte förstår varför.

jag skulle vilja försvinna en stund... JAG VILL KNARKA! för att citera fucking åmål.. minns ni den?? jag funderar på att köra ut alla och gå och lägga mig.... eller äta allderless för mycket benzo, med kaffe, och hoppas på ett rus... men risken känns minemal... jag tror inte det vore en populär sak att göra inför folket här... och det känns som om man kanske ska hålla på dom pga att jag faktiskt behöver dom när ångesten springer fram och ger mig en käftsmäll...
men jag känner att jag är på väg att tappa mig själv på golvet... frågan är bara... vad ska jag göra åt saken?? jag är inte ens välkommen på avd. längre... Inte för att mitt mål i livet är att vara inlåst på nåt jävla sjukhus.... men att alternativet, iaf känns, borta gör mig bara lite mer osäker... vad händer om jag stupar???? måste jag ta livet av mig då bara för att slippa bli inlagd och göras till åtlöje igen... jag tycker inte om att bli skriken på av någon som eg. ska hjälpa mig.... det är svårt att förstå att nån ens kan när man sitter där hyperventilerandes, hon tom anklagade mig för att fejka... jag är på tok för gammal för att fejka... och jag tycker defenitivt inte att det är någon slags bedrift att bli inlåst, det känns nästintill pinsamt, jag vill inte behöva skämmas över mig själv, men jag tänker inte gå omkring som någon hobby- sjuk jävel... Jag beundrar inte folk med ärrvävnad, och min ärrvävnad är det jag ogillar mest med min kropp... jag ser stympad ut... sen känner jag många med det... men så länge dom inte skryter om det, Ja... sånna människor finns, så bryr jag mig inte... jag håller käften om det, så kan dom hålla käft tillbaka... min åsikt.

teveland har börjat gå mig på nerverna...

jag är kattvakt för morsan, det ska sammanlagt bli runt 2 veckor, hon kommer på fredag, idag är det tisdag... jag måste smuggla mat härifrån och hem till mig känner jag... får göra det i morgon eller nåt... inga pengar typ.. och hon köpte mycket till mig, men jag har bara ätit lite.. så det e nog lungt...

Ange sover Ida ritar och daniel pratar skithögt i sin tel.... allt är stressande som i helvete, jag vill nog bara sova.... kan man det.... bara sova??? med 3 pers i huset... mata katterna, och tänka på refrengen... jag mår fan inte bra... jag mår faktiskt riktigt dåligt, men är det mina känslor??

jag vill lägga mig i badet igen... men det är nog inte aktuellt det heller..
vad ska jag göra åt mitt liv??? sitta i tv-land, skaffa internet och skriva hela tiden... fortsätta med mina kollage eller bara lägga mig ner och dö.... sömn är annars en rätt bra grej, så jag tror att det är steg ett...

Så jag säger förväl för idag och tillsammans kan vi hopppas på bättre dagar... Eller?

.........snälla mamma, bädda ner mig och pussa på min panna, kanske läsa en bok, snälla ljug bort all hemsk fakta, jag vill tro så som bara barn tror, igen......
kan ni fixa det?

Död och psykoser

Farmor dog igår... kl 12.00 jag vet inte riktigt om jag fattat det än..
min kompis drog med mig till delsjön och vi trampa omkring i träskmark för att fiska. sen fick han psykos på vägen tillbaka. somnade sedan i ett dike... jag kunde inte lämna honom... och ingen(!!!) stanna för att hjälpa mig, dom bara skratta åt oss...
jag får äntligen liv i honom och får iväg han ett hundratal meter.. .sen börjar han prata med träden..
Äntligen stannar en. sen två till, ser tre till.... jag ringer ambulans åt honom och håller själv på att bryta ihop... när ambulans och polis kommer få¨r jag jävla panik ångest... den här veckan är helt sjuk!! HELAVECKAN!!
polisen sätter mig i sin bil... mer panik.. sen blir det tydligen sahlgrenska akutpsyk... satt ett tag med två snutar... en höll mig hårt om handlederna, för jag hade tydligen bevisat för honom att jag kunde använda mina naglar, och nävar... inte mot dom, utan mig själv..
blir körd till min avdelning på östra.... eller min å min... men a.
sover kanske 4 timmar, går upp och sätter på mig mina smutsiga byxor och x antal tröjer..
dricker en kopp kaffe till morgon ciggen, bryter ihop...lyckas ta mig in och kollar på morgonnyheterna.... min kontakt person ser mig och säger: å nej... inte du! Väldigt trevligt... snackar lite senare, jag ska bli utskriven... jag behöver inte va här, jag håller förvisso med... efter ett tag går jag in på rummet och får panikångest..
dom kommer, går igen sen kommer KPn och säger åt mig att skärpa mig.. JÄTTE LÄTT! och jag ville änna ha mina morgon meds, men dom har tydligen strukits.. stort jävla ?
jag har tatt piller varje dag sen jag var 16. och nu får jag inga... vad fan gör man då?? jag får helt enkelt vänta tills jag kommer hem, å ta dom då... jag fråga KPn om det, men hon visste inte varför... skulle kolla.. jag vill lemlästa någon just nu.... men jag låter nog bli att berätta det.
jag vill inte vara här, så det går på ett ut... jag är grovt trött på att bli inlåst hela jävla tiden. jag blev så arg på snuten igår... fick inte ens pissa själv.. dom trodde jag drogat... men jag hade bara druckigt cola! ett pisseprov senare occh dom var motbevisade.
nu sitter jag och väntar på läkarsamtal, utskrivnings samtal...
Dom märkte dock att mina tics blivit värre.. kanske öka antipsykos meds på mig... annars ville dom inte röra listan... gärna för mig, men håll er till det då! slopa inte mina lungnande och stabiliserande och "lycko"piller... jag kan inte sitta här utan dom...
VAR KONSEKVÄNTA! för det här går ju inte... ta bort dom? okej men trappa ner dom i så fall..... man stryker inte bara... eller har jag fel????
jag håller på att dö invärtes, men jag tror inte att det här hjälper ändå... tror i nte personalen heller verkar det som.. så ut till öppenvården, där jag inte heller får vård utan enbart pratar om vad vi ska prata om i höst!! i grupp!!!
jag är rädd att det blir tävling om vem som är sjukast i huvet...
jag vet fan inte om detta går??
får jag hänga mig nu??? får jag det? det är kanske elakt, men jag klarar ej att leva såhär...
och alla bara: skaffa nya vänner! friska vänner! HUR DÅ??? vilken "frisk" människa vill umgås m,ed mig...
och jag älskar mina vänner, oavsett vad dom gör... det är helt enkelt dom och jag, vi mot världen... vapendragare i livet..

Men farmor då??
jag kände henne inte hon var GROVT dement och visste inte ens om att hon hade barn, än mindre barnbarn.. jag minns henne från barndommen, då var hon underbar...
men hon var 95.... man får helt enkelt förvänta sig att dom går bort.. jag var småberädd på det, ändå en jävla chock....
men jag överlever det... jag överlever de t mästa, verkar det som...
hipp hopp i hagen och adjö!

jag ska nu dricka kaffe och fundera på vad jag ska ta mig till...
Banta och promenera kanske??
alltid någon slags inriktning på livet... eller?

Det är svårt att se sanningen ibland..
att se saker för vad det är. När ens väsrsta faror besannas.
gick just upp för mig att folk inte är så ärliga som man tror att dom är.... att även om man ber dom säga precis vad dom tänker, så låter dom bli... Visst det är ingen nyhet, men varje gång det går upp för en så blir man lika chockad, lika ledsen.
när man älskar nån och tror att det är besvarat.... Det är svårt att förstå ibland.


Jag skulle antagligen inte umgåtts med mig själv om jag vore någon annan, det går upp för mig ibland det med..... men går livet då ut på att
1 ändra sig själv tills man gillar resultatet
2 umgås med folk som inte är av samma uppfattning eller
3 att fly från sig själv och allt runtomkring för att inte uppfatta det

jag har prövat 2 &3 på tok för länge, jag tror det är dags att börja se in i sig istället för runt sig och satsa på 1:an... Jag tror det är på tiden att växa upp och göra nåt åt sig själv....
Jag skulle vilja börja med mina ärr... utseendesmässigt vill säga. det är ju inte där jag utvecklas, men med laserterapi kanske man kan få... en så kallad andra changs.... i dagens läge skulle jag inte kunna få ett jobb... antagligen ingen lägenhet och knappt några vänner...
allt är gammalt och läkt.... samma sak förra sommarn... (visst fan tar man av sig tröjan när man håller på att svettas ihjäl) likförbannat höll jag på att bli nerslagen tre gånger pga provocationen i ärrvävnad.... någon gav mig till och med rådet att skära mig över halsen nästa gång.
jag har full förståelse över att ingen är vidare imponerad över en sån sak som självstympning... om man är det så är inte jag vidare imponerad av dem..
men jag kan väll inte behöva tryckas tillbaka från en dag i solen för att jag är gropig? om jag ska ge upp så får jag göra det nu i sådana fall... Men jag vägrar leva som slav av ett rykte, söm slav av missbildningar orsakade av enbart(!!) mig själv. Men jag tänker inte skämmas. jag tänker inte tolerera saker som sist jag var hos tandläkarn och tog av mig jackan på hennes inrådan, för att mötas av ett nervöst skrik och en flod av tårar. Ni har ingen rätt att göra så att jag ser mig själv som mer vidrig än jag redan gör. Jag menar? Vad kan nån få ut av att trycka ner en människa som redan är nedtryckt??? Driva någon till självmord, är det något att vara stolt för? Ska ni sitta i ring sen och berömma varandra?? Gämföra med varandra vem som inderekt tatt livet av flest?

tillåt mig att vara den första att säga : Var god, dra åt helvete!
...om du nu känner dig träffad...

jag tror inte jag kan

jag har en tendens att förstöra för mig så gott det går... jag inbillar mig att om jag lägger korten på bordet med en gång så slipper dom långsamt ogilla mig med tiden i af... jag är kvinnan från helvetet nu... PMS är inget att leka med..... speciellt om man bara vill ta livet av sig, en gång i månaden!!! visst man kanske inte är lycklig där emellan heller... men inget är värre än när det är så här... så skriker jag åt alla... vill slå ner nån och känner mig fångad av morsan.... kom på nåt dåligt du gör, undanhåll det, låt det sedan komma fram efter en lögn... a inte konstigt att hon låser in mig i huset eg... å andra sidan är jag 21....? måste stå för mina egna misstag.... måste kunna handskas med dom själv...

jag vet fakriskt ingenting just nu....