Paniken kom så plötsligt.... Den byggdes upp på bara några minuter.... men jag hann få tag på pers, som går med på att ge mig mina lungnande INNAN jag får ett utbrott..... så nu har jag svalt mina benzo och väntar på effekt..... tar väll en halvtimma innan dom funkar fullt ut.. om jag inte har missförstått den underbara världen av medesiner... vilket jag inte tror jag har, så nu sitter jag framför skärmen och slår på tangenterna istället för på mig själv... nåt posetivt får man väll se det som.. jag skulle vilja sätta på mig andra kläder... men jag kommer inte stanna såpass länge att det är någon mening med klädbyten... trosor fick jag med mig och igår tvättade jag det jag har på mig eftersom det var helt jävla blodigt... mina byxor såg verkligen väldigt intressanta ut.... som om jag stått brevid någon som blivit skjuten av nåt hög kalibrigt vapen...
vackert!
det är snart lunch.... det kanske var ett genidrag att ta stessen ca en halvtimma innan lunch..... jag kanske slipper panikångesten över att jag äter, något som jag vanligtvis bara får här... eller a, när jag ligger inne var fan som helst.. jag hatar att människor är medvetna om vad jag äter... och då äter jag ändå på rummet.... tar pytte lite mat, och klarar inte av att äta upp den, jag vet däremot att om det kommer nån god mat så kommer jag frossa....... jag bara hoppas stessen slår in så jag slipper sitta och gny i ett hörn, ticksa och hyperventilera... hemma och bland vänner har jag inget emot att äta... visst jag får konstiga tankar ang. mat... Men jag får ej panikångest... sen kan det gå ett dygn utan att jag ätit nåt... eller två korvar med senap på... enbart....
jag beklagar mig inte, jag konstaterar... stor skillnad! jag tänkte ringa daniel efter jag käkat... fan nu börjar ångesten stiga, antagligen för jag hör pill med bestick och tallrikar, vill säga att maten kommer snart.... varför blir jag rädd av ljudet av bestick??
och hur kan ångesten öka efter en stess tia?? dom är i regel lungnande..... och hörlurarna är på... musiken går ej ut på att skära sönder sig själv, eller någon annan heller för den delen, tyvärr på alt. nr. 2 jag älskar såna låtar... men alla vet ju att jag är lite sjuk i huvudet också...
Okej... nu ska jag käka... önska mig lycka till....
snälla kroppen, lugna dig!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar