Ska vi straffas för vår ungdom??

Lisa kom och kollade på mig idag i ett besöksrum satt vi och citerade loranga böckerna..
Man måste ju leva upp till ryktet när man sitter där man sitter.... I GEGGAN! det roligaste av allt är att dom serverade lasange sen... ni som känner mig förstår, resten får helt enkelt be om en förklaring...
jag skrivs iaf ut på måndag verkar det som... så det blir väll exakt en vecka tror jag...
Dom ska tydligen jaga upp mig imorgon så jag kan ta mig till terapin också... Hur fan ska det gå??? Jag är ju zombiefierad.... jag skulle inte bli vidare chockad om någon började jaga mig med yxa och motorsåg för att taa mitt huvud... men gör ju så för att döda såna som mig!
Lyssnar på en gammal blandskiva, det enda jag kan tänka på är Ange.... allt på den e sånt som hon brukade lyssna på, minus nåt enstaka kanske...
just nu kajsa grytt...
Vart tog min älva vägen? varför flydde du? Jag pratade med din mamma... hon sa en massa grejer som bara fick mig att tänka Ö.D. men hur säger man det till någons mamma....?
Jag känner mig fortfarande osynlig... Men vad ska man göra åt den saken???
Varför försvinner alla, inte bara ur ens liv utan även ur sina egna..
Hur mycket ska man klara av? jag är bara 22 och ändå dör alla som flugor i min närhet, eller runt dom runt mig...
FAN!!! vi skulle ju ställa allt till rätta!
hoppas du är fri från dina demoner nu iaf...
nu kom tom vildängel låten.... kan man känna igen sig mer??
"...kommer inte snövit snart, kommer inte änglarna att landa.... kommer det goda livet snart?..."

(och titta, "där nere på gatan där dansar en tok")

jag vill göra snöänglar, men det kommer aldrig gå...