Känner du som jag?
Vandrar du i motvind?
Och det känns som om livet inte är värt nånting...
Det ska bli bättre än såhär.
Kämpa på så ses vi där! Känner du som jag? Slåss du mot tiden och kämpar du för nästa dag.
Jorden snurrar men de känns som du står kvar i mitten.
Sagan fortsätter men du står kvar i samma kapitel.
Ditt psyke är krossat. Men jag står kvar rakryggad och hoppas på att det blir bättre sen, men jag väntar än...
Dagen blir lång men natten blir längre. Kan du se de jag ser och känna de jag känner.
Jag andas ut och tänker tillbaks tänker tillbaks för minnen är allt jag har, och allt jag saknar.
Känner mig utmattad, livet trampar över mig, känner mig utskrattad.
Jag brukar inte klaga men livet som jag lever är en förlorad själ aldrig har fått seger...
Går runt här och hoppas på nåt som får mig fri en dag så kanske de kommer att jag får leva ett normalt liv.
Jag vill kunna leva som vi gjorde förr!
Kan någon hjälpa mig att ta mig tillbaks...
Shenna syrran jag vill bara säga några saker, att ditt öde kommer hålla mig vaken för jag kommer tänka på dom minnen som vi delar.
Men alla vänner vet att ingen känner Alina
För om du faller är vi där med den hjälpande handen.
För de jag skriver, ja, det bränner i skallen. För när du åker förändrar det inte vänskapsbandet mellan oss. Du har inte haft det lätt ingen klandrar dig för nåt, och när du sitter där på hemmet tänk att jag står brevid för jag vill inte se en enda tår på din kind!
Jag kommer sakna dig som fan, men jag vet att du kommer greja det! Du ska resa dig ur askan min vän ochsedan skratta igen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar