aurora

http://cdn03.dayviews.com/97/_u2/_u3/_u6/_u9/_u8/_u1/u2369810/91972_1329046577La mig med ångest, vakna med ångest.... Men tror ändå att jag är på rätt väg....
Eller har jag fel?
det är jobbigt att vara hemifrån, ifrån Mattias...
Men samtidigt är detta nåt jag känner att jag måste göra.
Jag måste få bukt med problemen. Måste få se över min medicinering, för detta går fan inte längre.
Min öppenvård är ett skämt, ett dåligt sådant till råga på allt... visst man kan säkert få folk att skratta om man använder tillräckligt mycket satir när man förtäljer historien... Men seriöst?
Det känns som om jag förstorat PMG till nånting det inte är... det ouppnåliga målet här i livet, typ, Betlehemsstjärnan.... och riktigt så fantastiska är dom inte... Men visst fan är dom bättre än JTM...
Liten och förstörd känner jag mig, och jag AVSKYR den känslan.
JAg skulle ju stå stor och stark vid det här laget!!!
FFS! Vad händer?
Börjar ångra flytten från kombo liiiiite.... men inte på ett allvarligt menat sätt.... mest bara ibland, när allt känns kaos och jag saknar Helen.
Måste ringa henne, träffa henne.
Min mys tant...
Besökstiderna här är helt cp...
17-19 en varsla en dag i förväg... hurmmmmm... VA FAN??
Aja... man ska väll vara glad att man får ta emot besök ALLS?
nu tog orken slut också...
hoppas paniken håller sig borta en stund till bara...
all kärlek till er som förtjänar den :*
<3