Död och psykoser

Farmor dog igår... kl 12.00 jag vet inte riktigt om jag fattat det än..
min kompis drog med mig till delsjön och vi trampa omkring i träskmark för att fiska. sen fick han psykos på vägen tillbaka. somnade sedan i ett dike... jag kunde inte lämna honom... och ingen(!!!) stanna för att hjälpa mig, dom bara skratta åt oss...
jag får äntligen liv i honom och får iväg han ett hundratal meter.. .sen börjar han prata med träden..
Äntligen stannar en. sen två till, ser tre till.... jag ringer ambulans åt honom och håller själv på att bryta ihop... när ambulans och polis kommer få¨r jag jävla panik ångest... den här veckan är helt sjuk!! HELAVECKAN!!
polisen sätter mig i sin bil... mer panik.. sen blir det tydligen sahlgrenska akutpsyk... satt ett tag med två snutar... en höll mig hårt om handlederna, för jag hade tydligen bevisat för honom att jag kunde använda mina naglar, och nävar... inte mot dom, utan mig själv..
blir körd till min avdelning på östra.... eller min å min... men a.
sover kanske 4 timmar, går upp och sätter på mig mina smutsiga byxor och x antal tröjer..
dricker en kopp kaffe till morgon ciggen, bryter ihop...lyckas ta mig in och kollar på morgonnyheterna.... min kontakt person ser mig och säger: å nej... inte du! Väldigt trevligt... snackar lite senare, jag ska bli utskriven... jag behöver inte va här, jag håller förvisso med... efter ett tag går jag in på rummet och får panikångest..
dom kommer, går igen sen kommer KPn och säger åt mig att skärpa mig.. JÄTTE LÄTT! och jag ville änna ha mina morgon meds, men dom har tydligen strukits.. stort jävla ?
jag har tatt piller varje dag sen jag var 16. och nu får jag inga... vad fan gör man då?? jag får helt enkelt vänta tills jag kommer hem, å ta dom då... jag fråga KPn om det, men hon visste inte varför... skulle kolla.. jag vill lemlästa någon just nu.... men jag låter nog bli att berätta det.
jag vill inte vara här, så det går på ett ut... jag är grovt trött på att bli inlåst hela jävla tiden. jag blev så arg på snuten igår... fick inte ens pissa själv.. dom trodde jag drogat... men jag hade bara druckigt cola! ett pisseprov senare occh dom var motbevisade.
nu sitter jag och väntar på läkarsamtal, utskrivnings samtal...
Dom märkte dock att mina tics blivit värre.. kanske öka antipsykos meds på mig... annars ville dom inte röra listan... gärna för mig, men håll er till det då! slopa inte mina lungnande och stabiliserande och "lycko"piller... jag kan inte sitta här utan dom...
VAR KONSEKVÄNTA! för det här går ju inte... ta bort dom? okej men trappa ner dom i så fall..... man stryker inte bara... eller har jag fel????
jag håller på att dö invärtes, men jag tror inte att det här hjälper ändå... tror i nte personalen heller verkar det som.. så ut till öppenvården, där jag inte heller får vård utan enbart pratar om vad vi ska prata om i höst!! i grupp!!!
jag är rädd att det blir tävling om vem som är sjukast i huvet...
jag vet fan inte om detta går??
får jag hänga mig nu??? får jag det? det är kanske elakt, men jag klarar ej att leva såhär...
och alla bara: skaffa nya vänner! friska vänner! HUR DÅ??? vilken "frisk" människa vill umgås m,ed mig...
och jag älskar mina vänner, oavsett vad dom gör... det är helt enkelt dom och jag, vi mot världen... vapendragare i livet..

Men farmor då??
jag kände henne inte hon var GROVT dement och visste inte ens om att hon hade barn, än mindre barnbarn.. jag minns henne från barndommen, då var hon underbar...
men hon var 95.... man får helt enkelt förvänta sig att dom går bort.. jag var småberädd på det, ändå en jävla chock....
men jag överlever det... jag överlever de t mästa, verkar det som...
hipp hopp i hagen och adjö!

jag ska nu dricka kaffe och fundera på vad jag ska ta mig till...
Banta och promenera kanske??
alltid någon slags inriktning på livet... eller?

Det är svårt att se sanningen ibland..
att se saker för vad det är. När ens väsrsta faror besannas.
gick just upp för mig att folk inte är så ärliga som man tror att dom är.... att även om man ber dom säga precis vad dom tänker, så låter dom bli... Visst det är ingen nyhet, men varje gång det går upp för en så blir man lika chockad, lika ledsen.
när man älskar nån och tror att det är besvarat.... Det är svårt att förstå ibland.


Jag skulle antagligen inte umgåtts med mig själv om jag vore någon annan, det går upp för mig ibland det med..... men går livet då ut på att
1 ändra sig själv tills man gillar resultatet
2 umgås med folk som inte är av samma uppfattning eller
3 att fly från sig själv och allt runtomkring för att inte uppfatta det

jag har prövat 2 &3 på tok för länge, jag tror det är dags att börja se in i sig istället för runt sig och satsa på 1:an... Jag tror det är på tiden att växa upp och göra nåt åt sig själv....
Jag skulle vilja börja med mina ärr... utseendesmässigt vill säga. det är ju inte där jag utvecklas, men med laserterapi kanske man kan få... en så kallad andra changs.... i dagens läge skulle jag inte kunna få ett jobb... antagligen ingen lägenhet och knappt några vänner...
allt är gammalt och läkt.... samma sak förra sommarn... (visst fan tar man av sig tröjan när man håller på att svettas ihjäl) likförbannat höll jag på att bli nerslagen tre gånger pga provocationen i ärrvävnad.... någon gav mig till och med rådet att skära mig över halsen nästa gång.
jag har full förståelse över att ingen är vidare imponerad över en sån sak som självstympning... om man är det så är inte jag vidare imponerad av dem..
men jag kan väll inte behöva tryckas tillbaka från en dag i solen för att jag är gropig? om jag ska ge upp så får jag göra det nu i sådana fall... Men jag vägrar leva som slav av ett rykte, söm slav av missbildningar orsakade av enbart(!!) mig själv. Men jag tänker inte skämmas. jag tänker inte tolerera saker som sist jag var hos tandläkarn och tog av mig jackan på hennes inrådan, för att mötas av ett nervöst skrik och en flod av tårar. Ni har ingen rätt att göra så att jag ser mig själv som mer vidrig än jag redan gör. Jag menar? Vad kan nån få ut av att trycka ner en människa som redan är nedtryckt??? Driva någon till självmord, är det något att vara stolt för? Ska ni sitta i ring sen och berömma varandra?? Gämföra med varandra vem som inderekt tatt livet av flest?

tillåt mig att vara den första att säga : Var god, dra åt helvete!
...om du nu känner dig träffad...

jag tror inte jag kan

jag har en tendens att förstöra för mig så gott det går... jag inbillar mig att om jag lägger korten på bordet med en gång så slipper dom långsamt ogilla mig med tiden i af... jag är kvinnan från helvetet nu... PMS är inget att leka med..... speciellt om man bara vill ta livet av sig, en gång i månaden!!! visst man kanske inte är lycklig där emellan heller... men inget är värre än när det är så här... så skriker jag åt alla... vill slå ner nån och känner mig fångad av morsan.... kom på nåt dåligt du gör, undanhåll det, låt det sedan komma fram efter en lögn... a inte konstigt att hon låser in mig i huset eg... å andra sidan är jag 21....? måste stå för mina egna misstag.... måste kunna handskas med dom själv...

jag vet fakriskt ingenting just nu....