"Hade jag varit där skulle jag slitit av honom håret, sparkat honom gul och blå och sagt; Hur mår du nu? Fast, vad bryr du dig egentligen Det är inget jämfört med vad vi känner inombords varje jävla dag"
En sanningens mening som borde sprayas in på väggarna runt akuterna på varenda jävla sjukhus jag besökt tror jag....
har man nånsin bölivit bemött med tillräckligt mkt värdighet?? tillräckligt med respekt??
Ibland så NÄSTAN! men det räcker aldrig hela vägen fram...
Och ölyssnar dom någonsin på vad man egäntligen förmedlar istället på vad man säger?? Även om man säger som det är så förmedlar man ju känslor tusen gånger värre eller hur!! Där sitter folk o mår som pesten själv men säger nåt annat... o får åka hem!!?
jag undrar... Visst alla läkare är inte samma.. Men många!
Ja jag är bitter.... men med besök på psyk akuter i 11 år har jag rätt att vara det...
herregud.... det är fan 11 år nu...
Vad händer med livet när man bestämmer sig för att ändra på det men har liksom i `Im a cyborg but thats ok` en gummisnodd runt midjan så man gämt stutsar tillbaks till där masn börjar??
Men allt är mycket bättre nu....
det kommer fortsätta så, det känner jag på mig...
det e fan så mer sällan man sitter där och ticsar... skrämmer de andra sökande o får coca cola leveranser varannan dag... Jag har mina rutiner... går in i min roll.... Och finner mig äckligt snabbt till rätta på en avdelning, men kanske inte så konstigt d jag räknat ut att jag varit inlagd ett hundratal gnger utan att överdriva..
Men likförbannat...
Så är det penga frågan som går först...
så ja vi står här, vi lever...
Men är vi nåt bättre...?
Är vi friska inom en snar framtid herr doktor??
"Hade jag varit där skulle jag slitit av honom håret, sparkat honom gul och blå och sagt; Hur mår du nu? Fast, vad bryr du dig egentligen Det är inget jämfört med vad vi känner inombords varje jävla dag"
Tack Sdina.... du satte ord på det på ett perfekt sätt!
så sjukt jävla bra skrivet!
SvaraRadera/moa
tack snälla!
SvaraRadera