Studiebesök avklarat!

Den här dagen har varit fruktansvärt lång.
Åkt från gbg till finjagården, i finja - Skåne, och tillbaks till gbg. Det gick oväntat smärtfritt, och de sa att om kommunen godkänner det så finns det en plats till mig där nästa vecka. Så en nervositet har släckts och en annan vaknat.
Nu är jag så trött så jag vet inte vart jag ska ta vägen, dricka saft och slockna i soffan var planen.
Tjipp!

Hittade min kreativitet på PMG.

Var just på mitt andra möte med arbetsterapeften på gamlestaden. Det låg ett anteckningsblock på bordet och har noterat sedan tidigare att hon har ett tjog färgpennor i en burk. Så jag började kludda, kluddet blev förvånansvärt bra, men tiden var inte slut, så jag kluddade vidare. Så den bidde sämre. Oavsett vad så kom jag över min fruktan för pennan, förhoppningsvis blir det någon slags fortsättning. <3

MÖÖG!

Känner mig helt tom..

Ytterligare en sömnlös natt, men det lär säkert jämna ut sig under dagen. Missade en möjlighet att träffa finaste Ida idag. För att jag vaknade så sent. Irritation på hög nivå, minst sagt. Sen ringde telefonen och det var My som var på Ica ca. 100 m från vår dörr. Blev jävligt chockad att hon ringde men bjöd upp henne på en kopp kaffe så spelade vi lite tv spel, och jag märkte att mina nerver inte är byggda för att spela skräck spel längre ^^' .
Om man bortser från att jag tog mig till PK häromdagen (detta mest av total desperation över att min kropp har bestämt sig för att kanske, möjligen, försöka döda mig utan mitt say so. Med ytterligare desperation för att jag inte vet om så är fallet) så är allting egentligen helt ok.
Om mina beräkningar stämmer vilket de borde göra så har jag imorgon lyckats hålla mig ren i 4 månader. Känns helt underbart att jag klarat det på eget bevåg, utan några som helst påtryckningar från staten. Soc var ju tom av åsikten att det inte var så farligt. (Antagligen lättaste sättet att slippa betala för någon slags hjälp). Psyket känns helt ok, och har tappat räkningen på hur längesedan det var jag skar / brände mig. Var medicinfri i säkert någon månad utan några problem, men har nu återgått till mina sömnmedel, och någon enstaka lugnande. Kanske 5 st under loppet av nån månad, om ens det, och tanken var att jag skulle ta tre om dagen. Nu när jag var på PK så ansåg dock läkaren att jag skulle börja äta dom som det var sagt, även om hon hade förståelse för att jag skippa resten.
Shit, kom precis på att jag ska till ett första möte med arbetsterapeften idag. Jävla tur att det dök upp i huvudet.
Läkaren lovade mig eget boll alt. kedje täcke om jag gick dit! So I'm going!
Men nu tror jag att jag ska bädda ner mig i soffan och glo på nåt ytterst menlöst, The nanny kanske är på om man har tur. Hoppas på att få somna så att man faktiskt kommer dit, allt annat vore bara skamligt!

Peace! o.s.v ;)

Jadda jadda jadda!

Jag tror jag avlider!!

Klockan ett imorse kom jag till den fantastiska insikten att, nä. Jag vågar inte vara här. Det kommer spåra ut! Så vid 2 är jag på PK och ifrågasätter lite hur smart det här var. Sjukt lite folk iaf, och man är ju redan här. O well.
Pratar med den obligatoriska sjuksköterskan, har en puls på 114 men klassas som lägsta prioritering. (Y) .
Blir klar där. Väntar några minuter frågar hur mycket folk det är före mig, 4, men det är två läkare som jobbar. Jahopp.
Nu, 5 timmar senare och minst lika många koppar varm choklad, är det 1 före. Plus en akut på ingång. Effektiviteten är häpnadsväckande, minst sagt.
Så om vi ska vara lite matematiska då?
Med mina säkerligen missberäkningar, så kommer det ta minst 100 min tills jag får prata med en läkare, detta förutsatt att det kommer fortsätta jobba 2 läkare, och att dessa inte byts ut, då man i sådana fall får räkna in tiden för en rapport. Så jag kanske kan få träffa en i början av nästa år om allt går som det ska?
Då detta händer lär jag bli hemskickad och debiteras därefter på 250 kr.